onsdag 9 november 2011

Fina recensioner

Det har börjat ramla in en hel del trevliga recensioner av min serie Pigan. Det är jag mycket glad för. Glad att folk har gillat att läsa den, glad att den fått genomslagskraft och lyckats säga något om samhället idag. Om hur det kan vara att vara en ung tjej som försöker försörja sig, hur äcklig arbetsmarknaden är och sån skit. Jag vill att folk ska bry sig om pissiga kvinnojobb, inte många gör det och det är väl därför till och med sossarna röstat för att ha kvar RUT-avdraget. Jag tänkte så här förra året när jag började skriva manus till serien: om jag gör en jävligt bra serie om att jobba som städare så kommer folk att läsa den, de kommer i alla fall att fatta lite vad det handlar. Kanske kan folk börja bry sig då.

Här äre Göteborgs-posten: 


Och saxat ur LO-tidningen:

HITTA POLITISKA SERIER

Den främsta källan till samhällskritiska serier är och förblir tidskriften Galago, där varje nummer rymmer höjdpunkter fulla av insikt, i senaste numret (3/2011 #104) till exempel del 2 av Hanna Peterssons självbiografiska berättelse om att vara städare hos de rika. Men det finns gott om uppstickare, som de märkliga blandantologierna Världens ende. Och missa inte Pontus Lundkvists fullkomligt sinnesutvidgande satiralbum Full sysselsättning! 
Författare: JOHN SWEDENMARK
LO-tidningen - 2011-11-04

(Ja, att serien skulle vara självbiografisk må de ha kokt ihop i sin borg, det är ju mer så att den bygger på olika erfarenheter från min tid som hemstädare)


Och denna bit från Aftonbladet:




Tack och Hej!

torsdag 13 oktober 2011

Kulturnatta 2011


Kom kom på denna utställning! 

Förutom mitt bidragande konstverk kommer det att finnas massor av annan grym konst till en ovanligt billig peng. Alla intäkter från föräljningen går ovakortat till Faktum, de hemlösas tidning i Göteborg. Så passa på att fynda! Jag ser framemot Ektas bilder och om jag är snabb kanske jag köper rubbet!



Mitt bidrag

Imorgon är det Kulturnatta i Göteborg. Jag kommer under kvällen att figurera i två sammanhang. I Världens Endes ateljé på Dollargatan i Högsbo kommer vi hålla öppet hus, välkommna till det! Och på Lagerhuset vid Järntorget har tidningen Faktum, som firar 10-års jubileum ställt till med en stor utställning under namnet Night of 1000 drawings där Göteborgs 100 främsta konstnärer låtit donera minst ett konstverk som under kvällen kommer att säljas till en billig peng. All försäljning går oavkortat till tidningen Faktum. Utställningen arrangeras av Faktum och Curatorgruppen DIY.

Här kan ni se i flera steg hur jag gjort mitt bidrag. Klicka på skisserna för att se dem större. I den första skissen kan man se att jag gav upp rätt snabbt. Varför måste jag alltid göra raka former? tänkte jag. Så sluta med det då! I nästa skiss försökte jag svänga till linjerna lite.















När jag tecknar måste jag prova mig fram hela tiden. Man har ju liksom en bild i huvudet, idén och ibland kan processen att få ut den på papper, så lik bilden i huvudet som möjligt, vara väldigt krånglig. Man måste göra om, prova nytt, ljusborda, lägga till och så vidare. Det är jobbigt men också kul eftersom framstegen kommer, bit för bit.

När jag lyckats, efter en viss tids arbete, få fram en skiss/teckning som reprsenterar den imaginära bilden så är man redo för att börja göra den "riktiga" bilden. Då ljusbordar jag till lämpligt papper. I vanliga fall när jag gör serier eller illustrationer så kör jag över skissen på elfenbenskartong men i det här fallet skulle jag handcolorera och använde nån slags, jag vet inte, kanske akvarellpapper eller liknande.


Började lägga "hudfärg" med gul posca. Håret är svart, lätt utblandad akvarellfärg. Fåglarna är också akvarell. Dilettant som jag är, kanske jag borde ha börjat med bakgrunden, understa lagret först liksom, men jag kan ju typ inget om att handfärglägga annat än med pennor så jag kör på lite där jag vågar helt enkelt.

Material

Ja, i skisserna hade jag inte tänkt så mycket på bakgrund, men det blir ju jäkligt tomt annars, som nån jävla Beckmans-illustration ha ha! Så jag bygger till nåt som är fint och känns bra.

Nästan klar! sparat det tråkigaste, nej men jag hade svårt att besämma hur jag skulle ha skorna på "Quinnan" så ibland när tiden tryter så är det bara att ta ett beslut. Det fick bli svart helt enkelt.


KLAR!

torsdag 6 oktober 2011

Det är tyst men en massa grejer händer

Sjukt dålig uppdatering här, jag har mött kritik och jag tackar och tar det som en uppmuntran. Så tack! Jag pluggar och jobbar och minst av allt ritar jag just nu. Det blir så med intensiva kurser och roliga jobb som jag inte kan tacka nej till. Men så ändå efter veckors jobb så börjar jag hata jobb, hata att jag inte har tid att rita. Tänk om det kunde vara som Marx och Kjell Höglund ville! Vi löneslavar inte i något proletariat, vi skulle typ hjälpas åt här och där men mest ägna oss åt konst och kultur. Fy fan vilket paradis. Kan inte maskinerna bara ta över all undervisning så kan jag sitta på min kammare och göra serier. Nej aldrig är man nöjd, denna lutherska självpina.

Vi har haft en sjukt grym releasefest för nya Världens Ende! Tack alla som kom och gjorde festen bäst. Nästan lika bra var den här affischen jag gjorde.


Och här, nya boken! Fantastisk samling skribenter, tecknare och serietecknare som alla slutit sig samman kring temat Arbete. Vad kan vara mer angeläget i en tid som denna. Jag vill inte ha fantasy och troll när världen är i uppror, jag vill ha berättelser från verkligheten som kan mana till handling. Drömma kan man göra när man sover. Fantisera gör man i byxorna.  



Klicka på bilden för att köpa Världens Ende på Adlibris

torsdag 21 juli 2011

Äta eller ätas




De senaste veckorna har jag varit i Växjö. Min kompanjon i livet, Henrik är här i sin födelsestad och jobbar på ett boende för barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och jag har spenderat min tid i det Bromanderska hemmet med att sätta ihop nya Världens Ende-boken. Jag har också plockat körsbär, hallon, jordgubbar som jag ätit, vinbär som blev saft som jag sedan druckit men själv ej framställt, spionerat på en igelkott som byggt bo, letat fästingar på en katt, badat i en sjö för första gången på typ 15 år (det var ingen njutbar upplevelse för en uppväxt-vid-havet-person och gick huvudsakligen ut på urinering eftersom badplatsen saknade dass.).

Igår gick jag ut i skogen och plockade blåbär men jag stod ut i cirka 30 minuter då min egen jakt på föda övergick till att det var jag som blev à la carte på menyn för mygg, myror och en fästing. Skogs-hobby-intresserad som jag är var min kropp i förebyggande syfte redan täckt med antimedel men det är ändå aldrig ett fullgott skydd för mig, jag hör till den människogrupp vars pura kroppsdoft är särskilt attraktiv och utsatt för blodsugare. Lägg till en allergi mot insektsbett och stick på det och få stora, svullna, kliande bölder på kroppens extremiteter som inte matchar kortbyxor så bra. Men det blev väl en 3 dl blåbär som jag senare på kvällen tryckte i mig med fedmjölk och sokkor. Gott liv men nu längtar jag tillbaka till Göteborg. Där finns det fler blåbär och mindre mygg.

onsdag 13 juli 2011

En röd serie

Det här är en serie som bara de som innehar mitt fansin har läst. Så för er som inte hade möjlighet att införskaffa tänkte jag bjuda på den! Med risk för att pajja läsupplevelsen så kan jag berätta bakgrunden till serien. Den är gjord som en uppgift inom min lärarutbildning, vi hade tema konflikt på senaste kursen och jag gjorde en serie om konflikten kring att bära keps i skolan, både som lärarstudent och elev. Vilket jag ju är bägge två.

Man kan inte riktigt tänka sig att keps är ett disciplinärt problem i den svenska skolan år 2011 men det är det, verkligen ett JÄTTEstort problem, MEGAJOBBIGT! med elever som har keps. Alltså hela undervisningen förstörs ju! Det är ett arbetsmiljöproblem! (Tycker många [obs! dock ej alla] gamla/konservativa/lillgamla/astöntiga-birkenstock-Maud-Olofssson-glasögon-prydda-läratyper.

Alltså, jag brukar har keps när jag som lärarstudent har praktik ute på skolorna. Ibland går det inte så bra. Det var mest det jag ville säga.








fredag 8 juli 2011

Två Böcker

Mitt sommarjobb 2011 är att bygga två böcker. Sitter och layoutar Världens Ende 2 samtidigt som jag skriver och ritar på en serieroman. Jo då så att, jobb har jag nog.

Startsidor

Ur novell om knipövningsproblematik efter förlossning.
OBS! Mycket underhållande!


Liten smygtitt på skisser till serieromanen, jag kommer att berätta mer om projektet i höst.



torsdag 7 juli 2011

Crack! 2011

Har varit lite trög på att uppdatera. Haft mycket jobb med rester i skolan och sammanställning av nya Världens Ende-boken (mer om det senare i veckan). Här är i alla fall lite bilder från Rom och seriefestivalen Crack!. Fick med mig två rejäla buntar hem av vår översatta bok, resultatet blev grymt! Älskar känslan av pappret, doften från trycket och så hade Giusy gjort en font av min handtextning. Har aldrig riktigt trott att det skulle kunna se bra ut, något så maskinellt kan ju inte få samma liv som det från handen. Men resultatet funkar faktiskt. Jag är nöjd.

Utöver festivalen, som knappt hann börja innan jag + Henrik Bromander var tvungna att åka hem, så åt jag stora lass med fantastiskt mat, vin, glass och bakverk, extra fantastiskt billigt också eftersom vi höll till mest i förorten. Italien är nog det bästa landet jag varit i rent turistmässigt, dock suger ju det italienska samhället i dagsläget. Men trots slemgubbar och våldtäktspolitiker så har Italien historiskt haft den fetaste och starkaste autonoma kvinnorörelsen.



Detta hus hos Valerio var vårt sovrum,
vi delade med en fladdermus.

Boken!
Jag och Henrik satt och jobbade på Forte Prenestino, där seriefestivalen hålls.
Det var 3D-tema i år och vi hjälpte till att förpacka årets festivalbok och katalog.

Solmogna aprikoser i Valerios trädgård.
Åh! repris från 2007. Denna fantastiska kondisbricka i GULD för endast 30 spänn!
Napolitanska specialiteter.

Kanske bäst på festivalen: Ett silkscreentryck av glass, riktig glass som färg!
Men det hade varit för svårt att transportera hem den, hade sjukt mycket packning. Sorg i hjärtat.



fredag 20 maj 2011

Så här gör de i Italien:

Resultatet efter viss redigering. Jag gillar det!



onsdag 18 maj 2011

Galago 103

OBS! Snyggt omslag av Loka Kanarp.

I det senaste numret av Galago kan man läsa del 1 av min serie Pigan. Trevligt för alla er som inte läser Arbetaren. Fast jag rekommenderar er som läser morgon/kvällstidningar och tröttnat på till exempel tråkiga kulturdelar, liberala ledarskribenter och ökat genomsläpp av snaskspress-publiceringar att byta eller komplettera frukostläsningen med det sundare alternativet Arbetaren.

Pigan del 2 kommer att vara med i nästa nummer av Galago.

/Hanna P


söndag 15 maj 2011

Rita ett omslag - Guiden!

I helgen har jag jobbat hetsigt med att snabbt och simplifierat göra ett omslag till den italienska utgivningen av serien Partitur i D-moll. Den kommer att publiceras som liten bok på 56 sidor ungefär, med två rutor per sida. Hade jag haft en månad på mig att fixa ett omslag hade det förmodligen inte sett ut såhär. Men detta får helt enkelt duga, jag är ganska nöjd ändå.

Här har jag sammanställt en guide, egentligen vill jag visa hur jag gör en tuschad bild från skiss till färdig. Det är alltid så många som undrar hur jag gör för att få till de tjocka linjerna och "renheten". Nu ska jag visa er:

Översikt. Från vänster: skiss 1, skiss 2 överförd på ljusbord från skiss 1, tuschoriginal - överfört med blåpenna (!) på elfenbenskartong från skiss 2. Pennor till respektive teckning.


Skiss 1, en kladdig historia. här brukar jag sätta perspektiv, vinklar och grov komposition.

Skiss 2. Ljusbordar jag över från skiss 1. Jag vill få en renare teckning och väljer ut de linjer som ska användas. Detaljer utmejslas.

Tuschning. Jag använder alltid (om jag inte är snål eller slarvig) elfenbenskartong när jag tuschar. Det blir bättre svärta, pennan glider bättre och hackar inte över pappersfibrer, ingen blödning, ja det finns många anledningar. Det är ju också ett styvare papper och därmed mindre ömtåligt, bra grej. Sen har jag också börjat lite försiktigt med blåpenna, en stiftpenna med blått stift som inte syns i skanner eller kopiator.

Egentligen använder jag det bara till textningen i serien Pigan. Men jag pallade inte sitta och sudda blyerts efter tuschningen till den här bilden så jag tänkte testa blåpenna till en teckning. Det gick bra men jag föredrar lätt blyerts. Det är väl en visuell grej, för perceptionen när jag ska tuscha. Jag vill se linjen tydligt så jag undviker att tolka fel.

Tuschning. En bit på vägen. Kryssen betyder att fältet ska fyllas med svart. Jag brukar fylla för hand. Vissa kryss betyder att jag ska redigera något i bilden, som på kudden blev en linje lite fel, sneddade ut och blev för tjock. Det tog jag bort i photoshop.

Det blev ingen detaljbild för hur jag gör de tjocka linjerna. Men jag gör egentligen två tunna linjer med 0,3-penna, parallella som jag sedan fyller med penselpenna. Då blir den en tjockis.

Här börjar det bli klart. Efter en dags jobb fick jag veta att formatet ändrats till liggande, då fick jag tänka om och kom fram till att ha titeln stort vid ena sidan.

Det färdiga omslaget, typ. För nån timme sedan fick jag höra av italienarna att titeltexten är svårläst och kommer att bytas ut. Jag tycker den är lätt och för ett omslag ska texten också vara en del av bilden och förmedla känslan av innehållet. Alltså, det kan ju stå i en tydligare font i inlagan om man skulle känna sig förvirrad av omslaget. För mig är alltid estetisk kommunikation viktigare än textuell när det handlar om omslag, affischer osv.

Klicka på bilderna för att se större. Och kommentera gärna om du har en ritteknisk fråga, eller annan!

/Hanna P